Med Vättern som fond samlades VA-branschen i Jönköping för Vattenstämman 2025. Årets upplaga präglades av samtal om krisberedskap, PFAS och framtidens finansiering. Det osynliga arbetet bakom landets vatteninfrastruktur lyftes till ytan – liksom vikten av långsiktighet och ansvar i en hotad försörjningskedja.
Från vilket håll man än närmar sig Jönköping ser man Vättern. Att Sveriges näst största sjö fick agera kuliss till Vattenstämman 2025, som i år fokuserade särskilt på bland annat hot och beredskap, finansieringsfrågor och PFAS, kändes mer än passande. Både Vättern och VA-branschen är utsatta för stora utmaningar och hot, men har samtidigt högt samhällsvärde.
Att stämman hölls vid Vättern satte också tonen för samtal om de utmaningar och möjligheter sektorn står inför. På scen återkom frågan om hur man gör det osynliga synligt och lyfter värdet av infrastrukturen som ofta tas för given.
– Vi talar ofta om VA som den dolda infrastrukturen, den ska finnas där men inte märkas av, sa Linda Åmand, produktionschef på Käppalaförbundet och en av stämmans moderatorer.
Branschen samlades under parollen att det är dags för VA att ta plats på scen vid Vätterns strand. Likt sjön står branschen inför stora utmaningar, men att framtiden är ljus lyftes av flera talare på Elmias scen.
– Samtidigt som vi står inför stora utmaningar finns det stora förväntningar och stor tillit till vår bransch, berättade Anders Almgren, ordförande för styrelsen och kommunstyrelsens ordförande i Lunds kommun.
Beredskap och ansvar
Flera talare betonade att beredskap inte byggs i sista stund utan kräver långsiktighet, samarbete och förankring. Pär Isaksson lyfte historien som källa till lärdom och pekade på att Sverige tidigare haft en robust försörjningsberedskap.
Olof Johansson från Jordbruksverket betonade vikten av robust primärproduktion, där beredskapen byggs i fredstid tillsammans med näringslivet. Även det civila samhällets roll lyftes. Carina Wiro från Civilförsvarsförbundet beskrev hur FRG stärker den lokala krisberedskapen.
Från Jönköpings kommun gav Göran Melin och Roger Rohdin konkreta exempel på kommunens arbete med civil beredskap. Ett tusenårsregn och dess följder nämndes särskilt.
– Som vi brukar säga här i trakten, det har hänt två gånger sedan Jesus föddes, sa Göran.
Ekonomi, framtid och vattenvärde
Att trygga vattenförsörjningen handlar inte bara om teknik och klimat. Ekonomi, prioriteringar och långsiktig finansiering är avgörande. Vattenfrågorna behöver uppmärksammas och synliggöras.
Jesper Svensson från Lunds universitet uttryckte självkritik över hur frågorna länge undgått hans radar.
– Jag har aldrig trott att det är ett problem i Sverige, förklarade han.
Andreas Brorsson och Johan Skyman berättade om Vätternvatten AB:s projekt med framtidens dricksvatten i fokus. Från 2035 är målet att leverera dricksvatten från Vättern till delägarkommunerna – ett projekt som beskrevs som avgörande för regionens utveckling.
– Vätternvatten är inte bara ett vattenprojekt, det är ett samhällsprojekt. Det här handlar inte om att lappa och laga, det handlar om att bygga ett nytt och robust system från grunden, menade Johan.
Källa: Svenskt vatten
