För första gången visar en internationell studie att exponering för PFAS under graviditeten kan kopplas till förändringar i barns hjärnor flera år senare. Forskare vid Örebro universitet, Åbo universitet och Åbo universitetssjukhus publicerar nu resultaten i Lancet Planetary Health. Studien är den första i sitt slag som undersöker hela hjärnan med MRI hos barn i relation till PFAS-nivåer hos mödrar.
Första studien i sitt slag
Forskarna har följt gravida kvinnor och deras barn i fem år. Högre nivåer av PFAS hos mödrarna visade samband med förändringar både i hjärnans struktur och i kopplingarna mellan olika hjärnområden hos barnen.
– Vår studie visar ett tydligt samband. Det är första gången man följer upp exponering för PFAS under graviditeten med en omfattande hjärnavbildning (MRI) av barn flera år senare, säger Matej Orešič, professor vid Örebro universitet.
PFAS påverkar hjärnans utveckling
PFAS är en grupp svårnedbrytbara kemikalier som används i bland annat vattenavvisande material, textilier, brandskum och matförpackningar. De passerar lätt från den gravida kvinnan till fostret via moderkakan. Exponering under graviditet och tidig utveckling anses särskilt känslig eftersom hjärnan och andra organ då är under snabb tillväxt.
– Det här är en viktig pusselbit i förståelsen av hur kemikalier kan påverka barns utveckling. Steg för steg får vi mer kunskap om hur olika miljöfaktorer samverkar och kan bidra till hälsoproblem, säger Tuulia Hyötyläinen, professor vid Örebro universitet.
Tidigare forskning har visat att PFAS kan påverka immunsystemet och misstänks även påverka metabolism, hormonbalans och hjärnans utveckling. Resultaten stärker bilden av att även låga nivåer kan ha effekter.
– Sammantaget visar forskningen att PFAS kan påverka hjärnans utveckling även när det handlar om låga nivåer. Det behövs mer forskning om hur kemikalier påverkar kognition och hjärnfunktion hos barn, vad som är orsakerna och vad det leder till, säger Tuulia Hyötyläinen.
Del av EU-projektet INITIALISE
Studien är en del av EU-projektet INITIALISE och bygger på FinnBrain Birth Cohort Study, som startade 2011 vid Åbo universitet. Studien följer tusentals barn och mödrar från graviditeten och framåt. En del av barnen genomgick hjärnskanningar som sedan jämfördes med PFAS-nivåerna hos mödrarna under graviditeten.
Råd till konsumenter
Forskarna lyfter fram att det finns individuella val som kan minska exponeringen i väntan på mer lagstiftning:
• Ät gärna fisk, men undvik fisk från PFAS-förorenade sjöar.
• Minska konsumtionen av hämtmat och micromat i vatten- och fettavvisande pappförpackningar.
• Undvik non stick-produkter vid matlagning.
• Undvik kosmetika med PFAS (identifieras som PTFE, polytef, ”perfluoro” eller ”polyfluoro”).
• Välj funktionskläder och möbeltyger utan PFAS – gärna begagnade för att minska utsläpp vid produktion.
Källa: Örebro universitet
