Visionen om 15-minutersstaden har fått stort genomslag internationellt. Men ny forskning visar att visionen riskerar att missa målet om den bara tar sikte på att minska utsläpp.
Skola, arbete, affärer, fritid och grönområden – allt inom nära räckhåll. Tanken bakom 15-minutersstaden är att vardagens viktigaste funktioner ska finnas på gång- eller cykelavstånd, med målet att framför allt minska bilberoende och utsläpp.
Risk för isolerade stadsdelar
Det finns utmaningar med 15-minutersstaden som debatten och forskningen inte tagit hänsyn till tidigare. En ny studie vid Högskolan i Gävle lyfter sociala och ekologiska faktorer som behöver finnas med för att 15-minutersvisionen ska fungera.
"Risk att vi bygger sårbara städer"
– Tanken med visionen är god, men det krävs att vi tänker i ett bredare perspektiv. Annars finns risken att vi bygger städer som är både ekologiskt och socialt sårbara, säger Åsa Gren, universitetslektor i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle.
I en ny vetenskaplig artikel visar Åsa Gren och Meta Berghauser Pont, professor i stadsbyggnad på Chalmers, att 15-minutersstaden inte räcker som lösning om man bara fokuserar på det lokala. För att visionen ska fungera i praktiken krävs att städerna eller stadsdelarna planeras i flera skikt. Forskarna lyfter tre exempel:
- Skyfall och översvämningar: Små lokala lösningar som gröna tak räcker inte – städer behöver även planeras utifrån ett större avrinningsperspektiv.
- Möten mellan människor: Om stadsdelar blir för självförsörjande minskar kontakten mellan olika grupper. Offentliga platser bör kopplas till stadens övergripande nätverk.
- Mat och pollinering: Grönområden kräver ekologiska samband över hela staden för att säkra biologisk mångfald och matproduktion.
Kan bli isolerade
Stadsdelar som följer 15-minuterstanken riskerar att bli socialt isolerade, lite som ett gated community, fast utan synliga murar.
– Om du bara rör dig i din egen bubbla finns risken att du bara träffar andra som ser ut och tänker som dig. Det leder ofta till dålig integrering, säger Åsa Gren.
Forskarna varnar för att en alltför snäv tillämpning av 15-minuterskonceptet kan leda till så kallad "scale mismatch", där det som tros fungera lokalt inte levererar på grund av att kopplingarna till det större sammanhanget missas.
– Det handlar inte om att överge 15-minutersidén, utan om att stärka den. Den behöver kopplas till ekologiska nätverk, social inkludering och större funktionella samband i staden, säger Gren.
Källa: Högskolan i Gävle
