Uttern har återetablerat sig i Halland efter att tidigare varit helt försvunnen. Minskad jakt och lägre halter av flera miljögifter har bidragit till återkomsten. En ny rapport från Länsstyrelsen i Hallands län visar samtidigt att arten fortfarande utsätts för flera skadliga ämnen. Analys av trafikdödade uttrar pekar på både förbättrad hälsostatus och tydliga tecken på påverkan från exempelvis PFAS.
Uttern åter i länet efter lång frånvaro
Naturhistoriska riksmuseet har på uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län analyserat miljögifter i trafikdödade uttrar. Det första djuret skickades in 1975, och därefter dröjde det över tre decennier innan nästa analysmaterial kom in. Under de senaste tre åren har 9–13 uttrar per år inkommit från hela länet, vilket visar att arten nu finns i större omfattning.
Studien visar att djuren över lag hade god hälsostatus, men miljögifter påverkar fortfarande arten, enligt Johannes Pohl, samordnare för akvatisk miljöövervakning.
Uttern - en levande miljöindikator
Uttern lever i och nära vattenmiljöer och befinner sig högt upp i näringskedjan. Den får i sig fettlösliga och bioackumulerande ämnen som PFAS via födan.
– Uttern är en utmärkt miljöindikator för den akvatiska miljön eftersom den lever så lokalt. En hanes revir är någon mil längs ett vattendrag medan honorna har mindre hemområden där de föder upp sina ungar, säger Johannes Pohl.
Tecken på påverkan från flera ämnen
Analysen visar flera resultat:
• Två tredjedelar av hanarna hade cystor på ena eller båda sädesledarna. Nivån motsvarar uttrar i övriga Sverige men är högre än i bland annat Storbritannien och Danmark. En möjlig förklaring är exponering för hormonstörande ämnen, men detta är ännu inte vetenskapligt bekräftat.
• Uttrarna i Halland hade dubbelt så höga medianhalter av PFOS jämfört med landet som helhet. Djur från Halmstads kommun uppvisade de högsta nivåerna.
• Halterna av PCB, DDT, DDE och flera insekticider var låga och under nivåer som förknippas med reproduktionsskador.
• En utterhona från Snapparp hade mycket höga halter av arsenik. Endast två av 231 analyserade uttrar i landet hade högre nivåer.
• Två av sju analyserade uttrar hade mätbara nivåer av bly, och dessa halter var anmärkningsvärt höga. Av 339 uttrar som analyserats i landet hade endast tio högre nivåer.
Fortsatt övervakning behövs
Trots att populationen ökar i Halland visar studien att halterna av PFOS tenderar att stiga över tid. Missbildningar i hanarnas reproduktionsorgan är dessutom fortsatt vanliga.
– Därför är det viktigt att vi fortsätter följa hur olika miljögifter i Hallands vattenmiljö påverkar uttrarnas hälsa framöver. Länsstyrelsen strävar efter en giftfri miljö, där halterna av ämnen som kan påverka vår och andra arters hälsa ska minska över tid, säger Johannes Pohl.
Källa: Länsstyrelsen
