Sverige har gott om vatten, men även här kan torka och vattenbrist bli verklighet under varma somrar. Grundvattennivåer sjunker, flödesriktningar förändras och saltvatten tränger in i vattentäkter, vilket hotar både natur och dricksvattenförsörjning. En lösning kan vara återvunnet vatten – spillvatten som renats så noggrant att det kan användas som dricksvatten igen. Något som snart kommer att bli verklighet då Kalmarsundsverket invigs hösten 2027.
I ett examensarbete från Linnéuniversitetet med titeln "Dricka återvunnet vatten?”, som gjorts i form av en enkätundersökning där 81 hushåll svarade, framgår att de tillfrågade är positiva till att återvinna vatten, särskilt för användning där vattnet inte kommer i direkt kontakt med kroppen. Majoriteten kan tänka sig att använda det för toalettspolning, bevattning av trädgård eller allmänna ytor. Däremot sjunker acceptansen kraftigt när det gäller dusch, tvätt och dricksvatten.
Resultaten visar små skillnader mellan olika grupper, men vissa tendenser finns. Män upplever sig ha mer kunskap om vattenrening än kvinnor, vilket stämmer med tidigare forskning som visar att kvinnor ofta undervärderar sin kunskap.
Äldre respondenter tenderar också att känna sig mer insatta än yngre. Utbildningsnivå påverkar attityden något – personer med eftergymnasial utbildning är mer positiva till återvunnet vatten och mindre benägna att föredra köpt vatten på flaska än gymnasieutbildade. Boendetyp verkar däremot ha liten betydelse.
En viktig faktor är ”äckelfaktorn” – den känsla av obehag som uppstår när människor vet att vattnet tidigare varit avloppsvatten. Studier visar att människor reagerar starkare på upplevd än på verklig risk. Positiva erfarenheter av vattnet, tillsammans med information om reningsprocessen, kan öka acceptansen.
Exempel från Singapore och Australien visar att tydlig information, transparens och möjlighet att interagera med vattnet bygger förtroende.
En av studiens slutsatser är att kunskap och delaktighet är avgörande för att fler ska acceptera återvunnet vatten. När människor får veta hur processen fungerar och kan lita på att tekniken är säker, blir de mer benägna att även använda det som dricksvatten.
Sammanfattningsvis visar studien att svenska hushåll är positiva till vattenåtervinning, men acceptansen minskar när vattnet kommer nära kroppen. Ökad kunskap, tydlig kommunikation och möjlighet till delaktighet kan få fler svenskar att se återvunnet vatten som en trygg och nödvändig resurs i takt med att klimatförändringar påverkar landets vattenresurser.
