EU har lanserat sin första vattenstrategi med fokus på resiliens och framtida tillgång till rent vatten. Svenskt Vatten ser positivt på att frågan nu lyfts upp på EU-nivå, men uttrycker samtidigt oro för att strategin är otillräcklig när det gäller vattenkvalitet och PFAS-reglering. Det framgår av en kommentar från branschorganisationen, publicerad av Svenskt Vatten.
Strategin för vattenresiliens presenterades nyligen. Den består av tre övergripande mål: återställning av vattenkretslopp, en cirkulär vattenekonomi samt garanterad tillgång till rent vatten för alla. EU-kommissionären Jessika Roswall lyfte initiativet via DI Debatt.
Bland åtgärderna finns satsningar på att bevara friska ekosystem som naturligt lagrar och renar vatten, minska utsläpp och ta till vara på EU:s starka innovationsklimat inom vattenteknik. EU står i dag för 40 procent av världens patent inom detta område. Strategin ska också bidra till fler företag och jobb inom vattensektorn – både i Europa och globalt.
Men enligt branschorganisationen saknas centrala delar i strategin. I en kommentar betonar Svenskt Vatten att vattenkvantitet och vattenkvalitet är nära sammanlänkade, och att det därför är problematiskt att strategin inte innehåller något krav på förbud mot PFAS.
Pär Dalhielm, vd för Svenskt Vatten, framhåller att frånvaron av ett PFAS-förbud motverkar strategins mål om tillgång till rent vatten för alla. Han menar att ett långtgående förbud är en förutsättning för att kunna uppnå detta. Det framgår av uttalandet som Svenskt Vatten publicerat.
VA-sektorns roll och finansiering
Kommissionen bjöd inför strategins lansering in medlemsländer, Europaparlamentet och branschföreträdare att lämna synpunkter. Det kommunala vattenbolaget lyfte bland annat behovet av ett helhetsperspektiv samt ett mer effektivt regelverk, något som till viss del avspeglas i slutdokumentet. Däremot saknas fortfarande skrivningar om PFAS, vilket ses som en allvarlig brist.
Dalhielm anser att vattenkvalitet och vattenkvantitet inte kan separeras, och att strategins vaga skrivningar kring PFAS därför är svåra att förstå.
Ytterligare ett inslag i remissvaret var vikten av en stark och robust VA-sektor, både när det gäller kompetens och ekonomi. En sådan sektor anses vara avgörande för att klara framtidens krav på säkra vattentjänster i Europa. Den offentliga verksamheten inom vattenförsörjning har dessutom en viktig roll för att driva efterfrågan på produkter och tjänster inom branschen.
Mot denna bakgrund menar Dalhielm att nya finansieringsmodeller, som till exempel EPR där förorenaren bär visst ansvar, är nödvändiga. Han bedömer att en sådan modell kan ge VA-organisationerna nya vägar till finansiering och därmed möjliggöra både teknikutveckling och bättre miljö. Enligt Svenskt Vatten måste EPR-modellen både implementeras och vidareutvecklas för att strategin ska kunna lyckas.
Nästa steg: politisk behandling
Nu ska strategin behandlas vidare av ministerrådet och Europaparlamentet. Politiska signaler därifrån blir avgörande när kommissionen förbereder framtida lagförslag.
Dalhielm understryker att en resursmässigt stark och inflytelserik europeisk VA-sektor är avgörande för ett konkurrenskraftigt, tryggt och cirkulärt EU. Han pekar också på att vattenfrågorna behöver få större genomslag inom andra politikområden på EU-nivå, något som branschens behov enligt honom förutsätter. Det framgår i uttalandet från Svenskt Vatten.
Källa: Svenskt Vatten/Di
