Brunnsägare saknar beredskap för säkert dricksvatten

Husägare med egen brunn ansvarar för att vattnet både räcker och är säkert att dricka- både i vardag och kris. Foto: pavlo semeniuk/unsplash
Husägare med egen brunn ansvarar för att vattnet både räcker och är säkert att dricka- både i vardag och kris. Foto: pavlo semeniuk/unsplash

En ny undersökning från Livsmedelsverket visar att bara lite mer än hälften av husägarna med egen brunn anser sig ha ansvar för sitt dricksvatten. Många har gjort åtgärder för att säkra tillgången, men beredskapen behöver bli bredare och omfatta fler typer av händelser.

Över två miljoner hushåll i Sverige har egen dricksvattenförsörjning, jämnt fördelat mellan permanentboende och fritidsboende. Dessa fastighetsägare ansvarar själva för att vattnet räcker och är säkert att dricka. I en kris eller oväntad händelse förväntas privatpersoner kunna klara sig i upp till en vecka, även när det gäller dricksvatten.

Kunskapen om risker behöver stärkas

För att stärka Sveriges livsmedelsberedskap har Livsmedelsverket under sommaren undersökt kunskapen och beredskapen hos drygt 1 000 fastighetsägare med egen brunn. Strax över hälften uppger att de själva har ansvar för dricksvattnet, medan cirka en tredjedel anser att kommunen ansvarar för det.

Trots detta har många en reservplan eller vidtagit åtgärder för att säkra sitt dricksvatten. Vanliga lösningar är exempelvis att ha utrustning för att kunna koka vatten vid elavbrott eller att förvara fyllda vattendunkar som räcker upp till en vecka.

– Det är jättebra att många har agerat på olika sätt. Men fler borde göra mer. Kunskapen om vilka risker som finns och hur man kan säkra sitt dricksvatten vid olika händelser behöver öka. Ett förändrat klimat och det säkerhetspolitiska läget i världen är exempel på nya kriser vi behöver vara förberedda för, säger Åsa Rosengren, mikrobiolog vid Livsmedelsverket.

Brunnsägare som redan vidtagit åtgärder framhåller vikten av tillgången till dricksvatten. Ofta är deras beredskap motiverad av oro för omvärldsläget, tidigare erfarenheter av avbrott eller problem med dåligt vatten.

Många förlitar sig på kommunen vid kris

Nästan hälften av de svarande uppger att de i första hand skulle vända sig till kommunen vid ett avbrott i dricksvattnet. Andra anger att de skulle lösa situationen själva eller ta hjälp av grannar, familj eller vänner. Flera svarar dock att det krävs en akut kris för att de ska agera eller att någon – gärna kommunen – påminner dem om vikten av beredskap.

Myndigheten vill öka kunskapen

För att fler ska agera förebyggande planerar myndigheten nu att informera mer om beredskap för egen brunn.

– Det finns mycket information om krisberedskap, risker och skötsel av egen brunn på vår webbplats och vi ska nu verka för att den når ut till fler. I det arbetet hoppas vi på draghjälp från fler aktörer, säger hon.

Fakta om undersökningen:
Undersökningen utfördes av Origo Group på uppdrag av Livsmedelsverket och bygger på totalt 1 035 svar som samlades in mellan 19 juni-3 juli 2025.

Målgruppen var personer i Sverige, 18–84 år, som äger en fastighet med egen liten dricksvattenanläggning för privat bruk.

Källa: Livsmedelsverket