Nya gränsvärden för dricksvatten införs vid årsskiftet

Den 1 januari 2026 införs nya gränsvärden för dricksvatten enligt LIVSFS 2022:12. Foto: andrew r /unsplash
Den 1 januari 2026 införs nya gränsvärden för dricksvatten enligt LIVSFS 2022:12. Foto: andrew r /unsplash

Den 1 januari 2026 träder nya gränsvärden för dricksvatten i kraft, bland annat för PFAS. Då träder också krav på dricksvattenanläggningar att kontrollera sitt råvatten i kraft. 

När dricksvattenföreskrifterna LIVSFS 2022:12 beslutades fanns övergångsbestämmelser som innebar att vissa gränsvärden skulle börja tillämpas först den 1 januari 2026. Från och med 1 januari ska åtta nya parametrar som kontrolleras, bland annat Bisfenol A och PFAS 4.  Samtidigt sänks gränsvärdena för fyra parametrar, bland annat bly och arsenik. Från årsskiftet gäller även krav på råvattenkontroll.

PFAS och uran kan kräva särskilda tester i dricksvatten
Alla dricksvattenanläggningar ska ha ett fastställt undersökningsprogram som anger vilka parametrar de ska undersöka, och hur ofta. I kommentaren till varje parameter anges om det finns särskilda villkor eller liknande. Uran behöver till exempel endast undersökas om vattnet kommer från grundvatten eller ytvattenpåverkat grundvatten.

PFAS behöver bara ingå i undersökningsprogrammet om faroanalysen indikerar att det behövs. Anläggningar som producerar eller tillhandahåller mindre än 10 kubikmeter dricksvatten/dygn eller försörjer färre än 50 personer behöver inte ta med PFAS i sina undersökningsprogram, eftersom de inte omfattas av kravet på att göra faroanalyser.

Däremot måste anläggningar som inte omfattas av kravet om faroanalys undersöka PFAS om de misstänker att PFAS kan förekomma i vattnet i halter som innebär en risk för människors hälsa.

Vad händer om ett gränsvärde överskrids?
Om ett gränsvärde överskrids ska verksamhetsutövaren bedöma om det innebär en hälsorisk eller inte. Om det finns en hälsorisk måste kontrollmyndigheten och konsumenterna informeras och konsumenterna ska få de råd som behövs för att skydda deras hälsa. Verksamhetsutövaren ska också utreda orsaken till överskridandet och vidta åtgärder för att vattnet ska uppfylla kvalitetskraven.

Hur snabbt ett överskridande ska åtgärdas beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Om de överskridna gränsvärdena innebär en hälsorisk krävs snabbare åtgärder jämfört med om de är av mer estetisk eller teknisk karaktär.

Hur komplicerat det är att åtgärda problemet kan också påverka åtgärdstiden. Exempelvis kan det ta lång tid att åtgärda höga PFAS-halter i dricksvatten eftersom mycket tid kan behöva läggas på projektering för att hitta den mest effektiva reningsmetoden.

Det är viktigt att verksamhetsutövaren arbetar aktivt med att utreda och åtgärda överskridanden. I vissa fall kan en omfattande utredning innebära att åtgärder kan vidtas först efter flera år.

Undersökning av råvatten
Dricksvattenproducenter ska från den 1 januari inkludera undersökningar av råvattnet i sitt undersökningsprogram. Undantaget är anläggningar som producerar mindre än 10 kubikmeter dricksvatten per dygn och inte har beredning av vattnet.

Anläggningar som omfattas av kravet på faroanalys kan behöva lägga till parametrar om faroanalysen visar att det behövs för att säkerställa att beredningssmetoden är effektiv.

Om de nya parametrarna inte redan ingår i anläggningens undersökningsprogram behöver programmet uppdateras och fastställas av ansvarig kontrollmyndighet.

Om din anläggning omfattas av krav på råvattenkontroll behöver undersökningsprogrammet också uppdateras.

Källa: Livsmedelsverket