Vätternvatten AB planerar att anlägga en sjöledning i Vättern, ansluten till en bergtunnel
som ska leda fram till ett nytt vattenverk i Hallsbergs kommun. Anläggningen ska användas till en gemensam regional dricksvattenförsörjning för Hallsberg, Kumla, Lekeberg och Örebro.
– Projektets skala, där väldigt många intressenter och teknikområden är inblandade gör det till en stor utmaning, säger Johan Pilbacka, projektledare för tunnelbygget vid Vätternvatten.
Det finns en risk för försämrad vattenkvalitet och tillgången på vatten i flera kommuner i Örebroregionen. Om olyckan skulle vara framme saknas en plan B för kommunernas nuvarande dricksvattenlösningar. Dessutom medför ett föränderligt, allt torrare klimat påfrestningar för den framtida dricksvattenförsörjningen.
Många intressenter och markägare involverade
För att råda bot på detta bildades det kommunala bolaget Vätternvatten med målet att möjliggöra en regional dricksvattenförsörjning för det invånarantal som kan förväntas framöver.
Den planerade lösningen är:
- Ett intag i Vättern med bottenförlagda sjöledningar som transporterar råvatten till en intagsstation i berg belägen i anslutning till sjön.
- En bergtunnel, cirka 36 km lång, som leder råvattnet från intagsstationen till anläggningar i Örebro län.
- Ett vattenverk vid Håkamo, sydost om Hallsberg, för behandling och rening av råvattnet.
- Markförlagda ledningar som distribuerar det färdigbehandlade dricksvattnet från vattenverket till leveransstationer inom respektive kommuns verksamhetsområde för dricksvatten.
– Projektet har en storlek och omfattning som få andra haft i Sverige. Det innehåller en mängd olika teknikområden. Vi ska lägga sjöledningar ute till sjöss. Vi ska bygga tunnlar och vattenverk. Vi ska göra pumpstationer och förläggningar. Skalan på allt det här medför att det blir otroligt många intressenter och markägare inkopplade, säger Johan Pilbacka.
Självfall transporterar vattnet
Vättern är ett vattenskyddsområde och knappt 1000 liter per sekund av sjöns vatten används i dag för kommunal vattenförsörjning. Vättern är därav en av
landets viktigaste vattenreservoarer och försörjer i dagsläget uppskattningsvis mer än 265 000 människor med dricksvatten. Planen är nu att Vättern också ska förse kommunerna Hallsberg, Kumla, Lekeberg och Örebro med dricksvatten.
– Vättern ligger cirka 50 meter högre än Närkesslätten. Höjdskillnaden innebär att vattnet kan transporteras till vattenverk och delägarkommuner med självfall. Men det finns också en höjdrygg på sträckan. Då inser man ganska snabbt att om vi bygger en tunnel igenom den slipper vi lyfta vattnet över berget. Vi går i stället rakt igenom och får med oss lägesenergin, säger Johan Pilbacka.
Med sina 36 kilometer blir tunneln en av de längsta i Sverige, men den når inte rekordet. Det har Bolmentunneln i Ljungby kommun. Med sin längd på 82 kilometer är denna färskvattentunnel världens sjätte längsta tunnel alla kategorier.
– Bolmentunnel har varit en inspiration för oss. En annan är den 120 kilometer långa finska Päijännetunneln som leder råvatten i Helsingforsregionen, säger Johan Pilbacka.
Valet föll på en enkel robust tunnellösning
Området längs den planerade tunnelsträckningen utgörs i huvudsak av skogbevuxen bergterräng, bitvis genomskuren av sänkor och dalgångar där mindre vattendrag och enstaka våtmarker förekommer. Tunneln ska passera under sjön Tisaren och sedan gå i en höjdplatå fram till kanten vid Hallsbergsförkastningen.
Geologiska undersökningar har gjorts av berget där tunneln ska gå och man har en god uppfattning om förekomsten av svaghetszoner.
– Projektets skala medför att man kan inte kan ha samma detaljkännedom som när man bygger tunnelbana i Stockholm. Därför har vi valt en robust och mindre lösning. Det är en enkel tunnel med diametern ca 5x5 meter som ska gå att bygga i varierande geologiska förhållanden.
– Även om vi vet att bergkvaliteten kommer att variera och att vi kommer att stöta på partier med dåligt berg är vi övertygade om att vi kommer att kunna ta oss fram för att tunneln är så liten och enkel i utformning, säger Johan Pilbacka.
Liten risk för störningar på omgivningen
Ingen del av tunnelsträckan eller etableringsområdena är planlagd eller omfattas av områdesbestämmelser. Man har jobbat i tio år med att optimera tunnellinjen efter de geologiska förutsättningarna. Det visade sig också att tunneln hamnar relativt nära Zinkgruvan, och den måste därför dras på ett betryggande avstånd från den.
– Fördelen att tunneln byggs ute i skogen är att vi inte påverkar så många. Det är få brunnar i närheten, och vi kan spränga utan att folk störs och slipper därmed klagomål på omgivningspåverkan och vibrationer, säger Johan Pilbacka.
Men det finns också ett antal utmaningar. En sådan är logistiken.
– Vi behöver exempelvis få fram el med stark högspänning till tunnelmaskinerna under flera år som Vattenfall och EON ska hjälpa oss med.
För att kunna bygga tunneln från flera fronter planeras sex arbetstunnlar.
– Till varje arbetstunnel behöver vi bygga en ny skogsväg ut. Det gör att projektet växer åt alla håll.
Mikrotunnelborrmaskiner borrar sista biten
Intagningsstationen och intagsledningarna i Vättern är ett projekt i sig. Bergtunneln avslutas 150 meter från Vättern där intagsstationen sprängs ut i ett 10 meter högt bergrum. Där lyfts sedan en mikrotunnelborrmaskiner (MTBM) ner med en diameter på två meter.
– Den tar spjärn mot väggen i bergrummet och borrar sig fram med hydraulik. Man trycker ut den så att de går ut i vattnet på ungefär 15 meters djup, säger Johan Pilbacka.
Bakom mikrotunnelborrmaskinen monteras stegvis cirka tre meter långa betongsegment. På så sätt byggs ett helt tätt tunnelrör genom berget
Där mikroborren kommer ut på Vätterns botten ansluts två sjöbottenförlagda intagsledningar med en sil i änden som löper några hundra meter ut i Vättern. Silen utformas så att vattenhastigheten in till ledningen blir så låg att även svagsimmande fiskarter kan simma i motströmsriktning.
Genom intagsledningarna ska sedan råvattnet transporteras in intagsstationen och vidare in i bergtunneln.
Planerad byggstart om tre år
Målet är att hela projektet med tunnlar, vattenverk och nya ledningar ska vara i drift till 2035. Då ska anläggningen ha kapacitet för ett årligt råvattenuttag på cirka 47 miljoner kubikmeter.
– Vi har gjort en förprojektering, och nu är vi i ett skede där vi precis börjar detaljprojektera och ta fram bygghandlingar. Samtidigt så ska vi lämna in en ansökan till mark- och miljödomstolen. Om allt går vägen så hoppas vi kunna börja bygga om tre år, säger Johan Pilbacka.
Anders Carlsson
