Sedimenten nedströms Borås i ån Viskan är kraftigt förorenade av ämnen både från den historiska industrin i Borås och från brandövningar intill Guttasjön. Nu har Länsstyrelsen kartlagt alla källor till föroreningarna och tagit fram ett förslag på hur ansvaret för saneringen kan fördelas.
Sedimenten i ån ligger högst på länets prioriteringslista över förorenade områden och sanering är nödvändig.
– Det finns hundratals ton föroreningar i sedimenten i form av kvicksilver, koppar, zink, bly, kadmium, krom, dioxiner, PFAS, PAH, dieldrin och DDT och vi måste komma i gång med saneringsarbetet så fort som möjligt. Saneringen kommer bidra till att uppnå miljömålet giftfri miljö och uppfylla de miljökvalitetsnormer som gäller för Viskan. Sedan behöver kompletterande utredningar göras för att få tillräckligt med underlag, för att komma fram till vilka åtgärder som är mest lämpliga, säger Siv Hansson, handläggare på miljöavdelningen på Länsstyrelsen Västra Götaland.
Utsläppskällor kartlagda
Länsstyrelsen har kartlagt alla källor till föroreningarna och när utsläppen till Viskan skedde. 75–100 procent av ämnena dioxin, olja, zink och krom släpptes ut till Viskan före 1969. För ämnena DDT, dieldrin och kadmium har inga utsläpp från punktkällor skett efter 1969.
– Utifrån analysrapporter från textilindustrierna och Gässlösa avloppsreningsverk har utsläppsmängderna beräknats för de verksamheter som varit i drift efter 1980. För övriga verksamheter har jag gått igenom ett antal historiska skrifter och myndighetsdokument. Därefter har en uppskattning av deras utsläpp kunnat göras utifrån senare kunskap om liknade verksamheters utsläpp, säger Siv Hansson, som också varit Naturvårdsverkets branschexpert för textilindustri tidigare.
Ansvaret för sanering delas på flera
Länsstyrelsen har beräknat ansvaret för de verksamhetsutövare som finns kvar. Beräkningen är baserad på utsläppen av elva olika ämnen direkt till Viskan, där förekomsten av alla elva ämnena motiverar åtgärder. Enligt Länsstyrelsens bedömning är verksamhetsutövarna endast ansvariga för utsläpp som skett från och med 1969.
Saneringen kommer att kosta och behöver till största delen, 87 procent, finansieras av statliga bidrag, men även av delansvariga verksamhetsutövare. Finansieringen från de delansvariga verksamhetsutövarna måste vara klarlagd innan ansökan om statliga medel för bland annat kompletterande utredningar kan göras.
Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för de verksamheter som släppt ut föroreningar till Viskan i Borås tätort. Borås kommun är tillsynsmyndighet för utsläpp från Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds övningsplats. Båda myndigheterna arbetar med ansvarsutredningar inför beslut om vad de delansvariga ska bekosta.
Synpunkter senast 16 mars
Förslaget på ansvarsfördelning gäller de kraftigt förorenade sedimenten i Djupasjön, Guttasjön och Rydboholmsdammarna i Viskan. Synpunkter på förslaget kan lämnas senast den 16 mars 2026. Utredningen kommer att ligga till grund för framtida förelägganden och bidragsansökningar till Naturvårdsverket.
Fakta: Varför behöver Viskans botten åtgärdas?
Starkt förorenade sediment finns nedströms Borås, i Djupasjön, Guttasjön och Rydboholmsdammarna. I sedimenten finns ansenliga föroreningsmängder av bland annat PAH, dioxiner, dieldrin, DDT, tungmetaller och olja. Undersökningar visar att sedimenten läcker föroreningar till Viskan och med hänsyn till ämnenas giftighet och svårnedbrytbarhet bedöms föroreningssituationen vara allvarlig.
Föroreningarna är främst en risk för vattenlevande organismer, såsom fisk och deras predatorer. Men det kan även finnas risker för människor som äter mycket egenfångad fisk och som badar i områden med förorenade sediment. Att bada i områden med strömmande vatten eller på platser som saknar sediment är inte farligt. På grund av den pågående klimatförändringen så ökar risken för extrema flöden i Viskan. Det kan i sin tur innebära risk för ökad erosion och risk för att föroreningar transporteras till nya nedströms liggande delar av Viskan.
Källa: Länsstyrelsen Västra Götaland
