Geopolitiska spänningar och störningar i globala leveranskedjor har visat hur sårbart livsmedelssystemet är, inte minst när det gäller tillgången till växtnäring som är en grundförutsättning för all livsmedelsproduktion. Svenska näringsplattformen vill främja svensk näringsåtervinning och minska importberoendet.
– Våra frågor kopplar både till hållbarhet, resiliens och framtidens livsmedelssystem. I tider av kris och krig är det särskilt viktigt att Sverige kan utöka den inhemska tillgången av växtnäring och inte vara så importberoende som vi är idag, säger Lisa Gren, expert inom vatten och avlopp på IVL Svenska Miljöinstitutet och koordinator för plattformen.
Idag är svenskt jordbruk i hög grad beroende av importerad mineralgödsel. Samtidigt är produktionen av kvävegödsel mycket energikrävande och ofta kopplad till användning av fossila bränslen. Det gör livsmedelsproduktionen sårbar för globala störningar i handel, energiförsörjning och geopolitik.
– När vi odlar och äter mat tar vi upp näring från jorden. Den näringen försvinner inte, den hamnar i vårt avloppsvatten. Om vi återvinner näringen kan vi föra tillbaka den till jordbruket och odla ny mat. På så sätt kan vi skapa ett kretslopp i stället för att slösa bort värdefulla resurser, säger Lisa Gren.
Idag är det främst fosfor som återförs till jordbruket via avloppsslam, men potentialen för kväve och kalium är stor. Utmaningen ligger i att utveckla system för att göra återvinningen av dessa näringsämnen både effektiv och säker. Här behövs mer forskning och samverkan mellan olika aktörer.
– Den stora utmaningen ligger inte bara i teknikutveckling, utan i att få in lösningarna i befintliga system som ofta är komplexa och trögrörliga. Det handlar om allt från regelverk och ansvarsfördelning till ekonomi och marknad för de återvunna produkterna, säger Lisa Gren.
Hon vill se en tydlig nationell strategi för växtnäring, där återcirkulation ses som en central del av både livsmedelssystemet och totalförsvaret. Det handlar om att kartlägga, förädla och använda näringsresurser där de gör störst nytta.
En annan viktig del handlar om att öka acceptansen för återvunna näringsprodukter. Plattformen vill främja dialog med jordbrukare, livsmedelsaktörer och i förlängningen även konsumenter, samt sprida information om fördelarna med cirkulära lösningar.
– Det motstånd som finns hänger ofta ihop med oro för hälsoaspekter och oönskade ämnen. Det gör att transparens och tydliga kvalitetskrav är särskilt viktiga. Samtidigt är det viktigt att vara tydlig med att återvunna näringsämnen från avlopp inte är lämpliga för alla användningsområden. Genom att säkerställa att rätt produkt används på rätt plats kan vi både minska risker och öka acceptansen hos användarna.
Källa: IVL
