Stockholmsregionens VA-försörjning står inför omfattande utmaningar under de kommande decennierna. En växande befolkning, nya regelverk från EU, klimatförändringar, säkerhetspolitiska risker och åldrande infrastruktur ökar trycket på vattenverk, ledningsnät och avloppssystem. Det framgår av ett nytt kunskapsunderlag från Region Stockholm.
Rapporten är framtagen som stöd för den regionala utvecklingsplanen RUFS 2060. Den beskriver hur vattenresurser, blåstruktur och VA-system påverkar regionens långsiktiga samhällsutveckling.
Stora reinvesteringar väntar
Stockholmsregionen har ett VA-ledningsnät på över 21 000 kilometer. En stor del byggdes ut under perioden 1950–1980, då systemen växte med stöd av statlig finansiering.
I dag ska VA-verksamheterna bära sina egna kostnader. Det har bidragit till en långsammare förnyelse och utveckling av VA-systemen. Samtidigt ökar behoven av underhåll, kapacitetshöjningar och säkerhetsåtgärder.
Rapporten pekar på att VA-taxor redan har höjts i flera kommuner. Den utvecklingen väntas fortsätta och kan särskilt påverka glesbygds- och skärgårdskommuner, där längre ledningsnät och färre abonnenter ger svagare strukturella förutsättningar.
Mälaren dominerar dricksvattnet
Dricksvattenförsörjningen i länet är till stor del centraliserad kring Stockholm Vatten och Avfall, Norrvatten och Telge Nät. Tillsammans försörjer de tre producenterna över två miljoner invånare i 26 kommuner.
Mälaren är den dominerande råvattentäkten. Grundvatten används främst som reservvatten och för enskild vattenförsörjning. Det gör att regionens robusthet är nära kopplad till skyddet av Mälaren och möjligheten att stärka reservvattenkapaciteten.
Rapporten lyfter behovet av nya vattentäkter, bättre skydd av råvattenresurser och större sammankoppling mellan ledningsnäten. Även lokala lösningar för reserv- och nödvatten pekas ut som viktiga, särskilt för samhällskritiska verksamheter som sjukvård, barnomsorg och äldreomsorg.
Avloppssystemen behöver stärkas
Även avloppssystemen står inför ökade krav. Stora om- och tillbyggnader pågår vid flera av regionens större reningsverk, men befolkningstillväxt, nya reningskrav, hårt belastade recipienter och klimatförändringar gör att systemen behöver utvecklas vidare.
Rapporten pekar särskilt på problem med tillskottsvatten och ökad risk för bräddningar vid kraftiga regn. Det stärker behovet av klimatanpassning, dagvattenåtgärder, redundans och regional samverkan.
Krisberedskap inom spillvatteninfrastrukturen beskrivs som avgörande för att samhällsviktig verksamhet ska kunna upprätthållas vid störningar, kriser och krig.
Källa: Region Stockholm
