Naturvårdsverket har lämnat förslag på hur EU:s reviderade avloppsvattendirektiv ska införas i svensk lagstiftning. Uppdraget omfattar både författningsändringar och en konsekvensanalys av hur de nya kraven påverkar berörda aktörer. Flera delar av direktivet återstår dock att besluta på EU-nivå och ingår därför inte i förslaget.
Inga striktare nationella krav
Enligt myndighetens förslag införs inte striktare regler än vad direktivet kräver.
– Naturvårdsverket går på EU:s linje och inkluderar inte striktare reglering än direktivet. Det ställer vi oss mycket positiva till, säger Klara Westling, expert avlopp- och miljöfrågor på Svenskt Vatten.
Frågor som ännu inte är avgjorda på EU-nivå gäller bland annat definitioner av energineutralitet, mål för fosforåterföring och riskbedömning kopplad till kvartär rening. Även detaljer kring rapportering av utsläpp av växthusgaser, mikroplaster och PFAS återstår att fastställa.
Bedömning av kraven
Organisationen bedömer att förslaget är genomarbetat och att kraven på kvartär rening och utökad kväverening är rimliga.
– Förslaget är väl genomarbetat och ger goda förutsättningar för ett klokt och väl fungerande genomförande. De krav som ställs på kvartär rening respektive utökad kväverening är rimliga. Vi tror också att modellen för producentansvar kopplad mot den kvartära reningen kommer att vara ändamålsenlig, säger Klara Westling,
Förslaget presenterades den 30 januari 2026 inom ramen för regeringsuppdraget.
Remiss och fortsatt arbete
Under 2026 planerar Svenskt Vatten att ta fram ett utkast till remissvar cirka en månad efter att remissen skickats ut. Utkastet ska publiceras på organisationens webbplats och följas av ett digitalt seminarium i slutet av remissperioden.
Den svenska lagstiftningen ska vara genomförd senast i juli 2027.
Källa: SvensktVatten
