Lustgas är en av växthusgaserna med störst påverkan på klimatet. Sveriges tre största avloppsreningsverk i Stockholm och Göteborg investerar nu för att kraftigt minska lustgasutsläppen från avloppsvattnet.
– Olika växthusgaser påverkar klimatet olika mycket. Ett kilo lustgas har ungefär samma uppvärmande effekt som nästan 300 kilo koldioxid och den stannar i atmosfären i över hundra år. Så det är otroligt viktigt att vi ser mer av den här typen av satsningar då de gör stor klimatnytta, säger Anna-Karin Nyström, chef för klimatklivsenheten för industri.
Fyra projekt har fått stöd av Klimatklivet för att minska lustgasutsläppen vid avloppsrening. Det rör sig dels om Sveriges tre största reningsverk; Ryaverket, Henriksdal och Käppala. Tillsammans renar dessa verksamheter en stor del av den svenska befolkningens avloppsvatten. Även ett mindre reningsverk i Fors i Haninge kommun satsar på att minska lustgasutsläppen.
Satsningarna handlar om att installera instrument för lustgasmätning samt en flödesmätare för att mäta mängden lustgas. Mätningarna gör att organisationerna kan följa utsläppen över tid, analysera processerna, optimera driften och ta fram driftstrategier så att lustgasutsläppen minskar.
Kan halvera utsläppen med stöd av Klimatklivet
Liknande åtgärder har genomförts i Danmark där utsläppsminskningen landat på mellan 48-74 procent. Projekten på de svenska reningsverken räknar med en utsläppsminskning på närmare 50 procent. Det hade inte varit möjligt utan Klimatklivet. Stockholm Vatten AB som har reningsverket i Henriksdal får stöd på 1,6 miljoner kronor, Käppalaförbundet får 540 000 kronor, Gryaab som har Ryaverket får 540 000 kronor och Haninge kommun får 566 000 kronor.
– Lustgasutsläpp utgör en betydande del av Ryaverkets totala klimatpåverkan. Det är otroligt värdefullt att med stöd av Klimatklivet kunna investera i utrustning för kontinuerlig mätning. Det är nödvändigt för att kunna kvantifiera och minimera lustgasutsläpp från våra reningsprocesser, säger Karin Sundström, utvecklingsingenjör på Gryaab.
Sammanlagt beräknas investeringarna kunna ge en årlig utsläppsminskning på 9 282 ton varje år där Stockholm Vatten står för mer än hälften av utsläppsminskningen.
Källa: Naturvårdsverket
